Soldathustrun - del 2

Trots den hårda förlusten av två barn går livet uppenbarligen vidare i Mostugan. Barnen växer och nya prövningar väntar familjen.

När dottern Selma var 19 år gammal gick hon i sina föräldrars fotspår och födde det oäkta barnet Emma Charlotta. Under några år bodde Selma, och hennes oäkta barn, kvar hemma hos Ulrika och Johan som verkar ha stöttat sin dotter och även står som faddrar till hennes barn. 

Så småningom gifte sig Selma med barnets far, Arthur Arvid Peter Bergsten, och flyttade med honom till Carlsborgs garnisonsförsamling, där de snart fick fler barn.

Ett år efter att hon blivit mormor för första gången och vid en ålder på 44 år, födde Ulrika sitt sista barn, Adla Christina. Sammanlagt fick Johan och Ulrika elva barn tillsammans, sju flickor och fyra pojkar.

År 1889 hände det som kom att förändra tillvaron för Ulrika - hennes make Johan Carlsson Apollo, avled, 61 år gammal. 

Det blev svårt för familjen när Johan lämnade dem och sonen Claes Gabinus verkar ha hamnat lite fel i livet. Efter sin värnplikt och ett år efter faderns död, dömdes han för hemfridsbrott och fick fängelse i tre månader. Fem år senare dömdes han igen - nu för misshandel och fick då fängelse i ett och ett halvt år.

När alla barnen flyttat bodde Ulrika en tid kvar i Mostugan där hon ”inhyses”, vilket förmodligen innebar att hon bodde i ett undantagsrum eller i en undantagsstuga. Men år 1908 flyttades hon till fattiggården Ekabolet där hon fick bo tillsammans med andra fattighjon. 

Att bo på en fattiggård innebar ingen särskilt trevlig tillvaro. Den var ofta en stor anläggning med föreståndare som skulle hålla en strikt ordning. Tanken var att gården skulle vara självförsörjande genom att de gamla fattighjonen tvingades arbeta, även om de till viss del också skulle få vård och omsorg.

Trots att Ulrika hade nio levande barn ville eller kunde de, tragiskt nog, uppenbarligen inte ta hand om henne då hon nått ålderdomen.

På hösten år 1913, efter fem år på Ekabolets fattiggård, avled Ulrika Christina av ålder. Hon blev 85 år gammal vilket måste ha ansetts som mycket i början av 1900-talet. 

Ulrikas dotter Clara Albertina fick en dotter vid namn Agnes, som i sin tur fick dottern Eivor - min mormors mor.